Det nyfödda barnets beteende och kompetens

Barnets nyföddhetsbeteende de första timmarna efter födseln. Studier visar att barnet går igenom 9 stadier till att ta bröstet:

1. Födelseskriket
2. Avslappning
3. Uppvaknande
4. Aktivitet, barnet är vaket och börjar göra slick- och munrörelser
5. Kryp- glidrörelser, barnet försöker ta sig till bröstet
6. Vila, barnet tar en paus
7. Tillvänjning, barnet slickar på bröstvårtan och rör med sina händer över bröstet för att sen sträcka ut sin tunga
8. Amning, barnet suger på bröstet rytmiskt med korta pauser
9. Somnar. Det är helt normalt att det kan ta upp till 2 timmar innan barnet ammar efter födseln

Barnets amningssignaler

Tecken som visar att barnet är redo att komma till bröstet är ganska vaga. Tidiga amningssignaler är när barnet: börjar röra på sig, öppnar munnen, vrider på huvudet. Därefter börjar barnet; röra sig mer och tar händerna till munnen. Ett ofta sent tecken är att barnet blir mer frustrerat och skriker, då kan du ibland behöva lugna barnet innan du erbjuder bröstet. Förstås vaknar vissa En del barn vaknar och skriker direkt, då har ni inte missat amningssignalerna. Erbjud alltid bröstet när barnet visar tecken.

Den första veckan efter födseln kan alla dygn se normalt olika ut

Efter att barnet har sugit, är många barn trötta och sover mycket det första dygnet. Ha barnet fortsatt mycket hud mot hud, så barnet ligger nära brösten. Uppmärksamma om barnet gör amningssignaler. Det andra dygnet vill många barn amma ofta och mycket, dygnet runt. råmjölken som barnet får i sig räcker för ett friskt fullgånget barn. Under det tredje till fjärde dygnet kommer ofta mer mjölk. Barnet ammar då glesare, är mätt och nöjd efter amning.

Bröstens utseende under graviditeten spelar ingen roll för hur amningen kommer att fungera. Inte heller bröstvårtornas utseende har någon betydelse. Det du kan göra under graviditeten är att ta på dina bröst och känna hur du upplever det, tex när du duschar.

De två amningshormonen

Oxytocin, kallas kroppens kärlekshormon - kroppens lugn och ro hormon som också är också amningens utdrivningshormon som gör att mjölken kommer ut från bröstet. Ökar mor- barn samspelet och hjälper mamman att snabbare somna om på natten. Prolaktin, som är det mjölkbildande hormonet. Timmarna efter födseln, när moderkakan lossat, peakar de båda amningshormonen. Många barn suger på brösten redan inom de två första timmarna efter födseln. Andra barn sover eller tar inte bröstet av annan anledning. då är det bra om

Du kan bröstmjölkstimulera/handmjölka istället för att barnet suger, då amningshormonen peakar den första tiden och senare under amningsperioden. Det är som att du hjälper barnet att beställa mjölk till senare. Ju mer du ammar, handmjölkar eller pumpar, ju mer du stimulerar brösten - ju mer mjölk senare. Efterfrågan styr tillgången. Ju mindre du ammar/handmjölkar – desto mindre bröstmjölk. Du kan redan under graviditeten från grav vecka 38 prova att bröststimulera. Det behöver förstås inte komma en droppe bröstmjölk då utan du ”tränar” på att handmjölka. Om det kommer droppar med bröstmjölk, så kan du spara i 1 ml spruta, frysa in hela sprutan i en fryspåse och ta med i en kylväska med en kylklamp till förlossningen när det är dags att åka in för att föda. Dessa droppar med råmjölk kan du ge till barnet om det inte suger eller om barnet behöver tillmatas av medicinsk anledning efter födseln innan modersmjölksersättning ges.

När kommer mjölken igång?

Råmjölk kan bildas redan under graviditeten för en del, för andra kommer inge råmjölk förrän efter födseln. Det gör ingen skillnad på hur mycket mjölk det blir senare. I början är det endast några droppar råmjölk, som innehåller allt barnet behöver. Råmjölken är energirik med antikroppar och är anpassad till just ditt barn. Den första veckan efter födseln ökar mängden bröstmjölk för varje dag till den mogna mjölken kommer.

Barnet magsäck har en storlek som en hasselnöt/ett körsbär de första dagarna, efter några dagar är magsäcken som en valnöt, vid en veckas ålder som ett ägg i storlek. Mjölken kommer oftast igång dag 3-5. När mjölken kommer, kan dina bröst bli spända, ömma, varma, rodnade, kallas mjölkstas. Det är inte mjölkstockning. Det kan göra att det är svarare för barnet att ta ett stort tag om bröstet. Då kan du hjälpa barnet genom att göra Cottermans grepp, du håller dina fingrar på vårtgården runt bröstvårtan och trycker in mot din rygg en knapp minut. Du kan också handmjölka försiktigt så bröstet mjuknar och det blir lättare för barnet att ta ett stort tag om bröstet.

Hud mot hudkontakt

Hud mot hudkontakt med fria luftvägar stimulerar barnets amningsbeteende och underlättar för barnet att ta ett stort tag om bröstet. Direkt efter födseln eller så snart det är möjligt tar du upp och lägger ditt barn som en groda mellan brösten, så barnet ligger säkert hud mot hudkontakt med fria näsa.

När barnet ligger säkert hud mot hud ska du eller din partner vara vaken och har uppsikt över barnet, senare med enbart en blöja och med en tunn barnfilt över sig. Friska fullgångna barn kan ligga hud mot hud direkt efter födseln, både efter vaginal födsel och efter kejsarsnitt. Det kan ta upp till 2 timmar innan barnet tar bröstet och börjat amma. Om ni av någon medicinsk anledning måste separeras efter födseln, ha barnet hud mot hud så snart det är möjligt.

Många studier visar att fördelarna med hud mot hudkontakt är många: barnet håller värmen bättre, skriker mindre, tar inte på sina blodsockerreserver, tar bröstet snabbare, mjölken kommer snabbare, tillmatas mindre med ersättning, helammar mer och längre, får mindre amnings- och bröstkomplikationer senare och att samspelet mellan förälder och barn påverkas positivt.

När barnet tar bröstet kan du själv utvärdera hur det känns vid varje amning den första tiden. Bröstvårtorna kan ömma de första dagarna och de första sugtagen kan göra mer ont, men därefter ska det släppa. Hela amningsstunden får inte göra ont. Då ligger barnet för långt ifrån i din famn eller har barnet tagit ett för litet tag om bröstet.

Med hjälp av nedanstående fem punkter kan du utvärdera varje amning i början:

Amningsstatus/amningsobservation; fem punkter för att underlätta amningen och förebygga amningsproblem. Då kan du självutvärdera varje amning i början.

1. Barnet tar ett stort tag om bröstet och att barnet ligger nära i din famn med hakan in i bröstet och näsan fri från bröstet.
2. Amningsupplevelsen; det kan göra ont de första sugtagen, sen ska smärtan släppa.
3. Barnets sugkraft känns kraftfullt, i omgångar, inte enbart småsugande.
4. Barnets sugmönster är rytmiskt med korta pauser, inte frenetiskt sugande eller att barnet somnar vid bröstet.
5. Bröstvårtans utseende efter amning, att bröstvårtan ser ut som innan amning.

Be om stöd att hitta olika amningsställningar så att du och barnet hittar just er favoritamningsställning. Det kan ta tid innan ni finner vad som fungerar bäst för just er. Be vårdpersonal på förlossning, BB, återbesöket, BVC, barnmorskemottagning och amningsmottagning att vara med vid en amning om amningen inte fungerar eller gör ont.

Ha en speciell amningsplats hemma i början, där du har kuddar ev fotpall, så du sitter bekvämt och kanske en korg med allt samlat som du kan behöva under en amning; något att dricka och äta, liten handduk, tvättlapp, hushållspapper, ev amningshjälpmedel, tidning/bok/mobil/tv-kontroll

Den första tiden hemma

Många nyblivna föräldrar beskriver i efterhand att de hade velat ta det mer lugnt i början, anpassa dagarna efter barnets behov, hur natten varit etc. Att anpassa besök efter hur det känns just idag. Prata gärna med partner, närstående eller vän som kan hjälpa till att begränsa annan aktivitet den första tiden med barnet.

Om tillmatning med modersmjölksersättning av medicinsk anledning: i vissa fall behöver barnet tillmatas med annat än bröstmjölk redan på BB eller den första tiden hemma. Det är aldrig för sent att stimulera bröstmjölksproduktionen.

Bra att veta om du vill amma:

• amma ofta, vanligt 8-16 ggr/dygn

• var uppmärksam och amma på barnets amningssignaler

• amma 1-2 ggr på samma bröst/mål, väck upp barnet innan du byter bröst

• håll barnet nära i famnen så barnets haka har kontakt med bröstet

• handmjölka eller pumpa brösten ofta för att stimulera bröstmjölksmängden

• låt barnet ligga mycket hud mot hud säkert med fria luftvägar

• prova olika amningsställningar, gärna tillbakalutad amning

• ge urmjölkad bröstmjölk om du har, innan ersättningen

• ta emot amningsstöd

• försöka amma innan tillmatning, erbjud bröstet även efter tillmatning

• amma gärna på natten då det mjölkbildande hormonet är högre

• ofta vill barnet amma mycket på kvällen - normalt beteende

• använd gärna bärsjal/bärsele så barnet kan vara nära bröstet

Hur vet jag att barnet är mätt och nöjt?

• Barnet ammar ofta, suger kraftfullt och aktivt med små pauser.

• Barnet är mätt och nöjt efter amning.

• Barnet kissar ljus urin minst 5 ggr/dygn och bajsar.

• Barnet ökar i vikt efter den normala viktnedgången dag 2-4 efter födseln.

Flaskmatning - vad att tänka på?

Barnet styr flaskmatningen, när barnet tar sugpauser, sänk flaskan, fortfarande med nappen i barnets mun, så barnet pausar lugnt, när barnet börjar suga igen, höjer du upp flaskan igen så mjölken kommer.

När barnet ammar mer, trappa sakta ner tillmatningen med ersättning, antingen mindre varje mål eller minska antalet tillmatningar/dygn, då vill barnet amma oftare. många gånger bekräftar en tätare viktuppföljning vid nertrappning av ersättning. Drick mycket, inte endast vatten. Om möjligt - skapa en lugn miljö.

Amningsstöd

Om du har några funderingar över något kring barnets beteende eller amningens start, ta med dina frågor till din barnmorska på din barnmorskemottagning, till återbesöket på BB eller till BVC-sjuksköterskan.

Sök hjälp och stöd tidigt om amningen inte fungerar. Den första veckan på BB, på återbesöket på sjukhuset eller hos din barnmorska på barnmorskemottagningen. Därefter är det er BVC-sjuksköterska eller din barnmorska på eftervårdbesök. Om det finns en amningsmottagning i närheten där du bor kan du söka hjälp och stöd där.