Komjölksproteinallergi hos spädbarn och små barn
Komjölksproteinallergi hos spädbarn och små barn – symtom, diagnos och behandling
Komjölksproteinallergi, även kallad mjölkproteinallergi, är en av de vanligaste matallergierna hos spädbarn och små barn. Många föräldrar märker tidigt att deras barn reagerar på mjölk eller produkter som innehåller komjölk, och det är vanligt att googla efter svar kring symtom, diagnos och hur man bäst hanterar allergin.
Vad är komjölksproteinallergi?
Komjölksproteinallergi innebär att barnets immunförsvar reagerar mot proteinerna i komjölk. Det är viktigt att skilja på mjölkproteinallergi och laktosintolerans – laktosintolerans är mycket ovanligt hos små barn och handlar om att kroppen har svårt att bryta ner mjölksocker (laktos), medan mjölkproteinallergi är en allergisk reaktion mot själva proteinet i mjölken.
Komjölksproteinallergi visar sig ofta under de första månaderna i livet, särskilt när barnet börjar med modersmjölksersättning eller när en ammande mamma får i sig mejeriprodukter.
Vanliga symtom vid mjölkproteinallergi hos barn
Symtomen vid mjölkproteinallergi kan variera mycket och likna andra besvär, vilket gör det svårt att direkt koppla problemen till mjölk.
Typiska symtom på komjölksproteinallergi:
Ont i magen, kolik eller otröstlig gråt
Mycket gaser och uppblåst mage
Diarré eller lös avföring, ibland med blod eller slem
Kräkningar eller uppstötningar efter måltid
Eksem, torr hud eller röda utslag
Dålig viktuppgång eller viktnedgång
Förstoppning
Nästäppa eller snuva utan förkylning
För vissa spädbarn visar sig allergin genom flera av dessa symtom samtidigt, medan andra mest har magbesvär eller hudproblem.
Hur vet man om barnet är allergiskt mot mjölk?
Misstänker du mjölkallergi? Kontakta din BVC eller barnläkare. Diagnosen ställs oftast genom att utesluta komjölksprotein ur kosten (elimineringsdiet) och därefter återintroducera mjölk för att se om symtomen återkommer.
Vid behov kan utredningen kompletteras med blodprov eller pricktest för att mäta allergiantikroppar.
Behandling – så hanterar du mjölkproteinallergi
Behandlingen består i att helt undvika komjölksprotein. För barn som behöver modersmjölksersättning finns särskilda mjölkfria ersättningar på recept:
Extensivt hydrolyserad ersättning
Aminosyrabaserad ersättning vid svår allergi
Om barnet ammas behöver mamman undvika alla mjölkprodukter eftersom komjölksproteiner kan gå över i bröstmjölken. Det är viktigt att få råd av BVC eller dietist för att säkra näringsintaget.
Mjölkfri kost och näring – viktiga råd
Att utesluta mjölk innebär att både barn och ammande mamma behöver tänka extra på näringsintaget. Mejeriprodukter är viktiga källor till kalcium, D-vitamin och protein.
Tips:
Använd växtbaserade mjölkalternativ (havre, soja, ris) – välj alltid berikade produkter
Var noga med att få i barnet kalcium och D-vitamin via kosten eller tillskott
Rådgör med dietist för mjölkfri kost som ger tillräckligt med energi och näring
Det finns idag ett stort utbud av mjölkfria livsmedel, ersättningar och recept som gör det lättare att laga näringsrik mat utan mjölk.
Växer barn ifrån mjölkproteinallergi?
De flesta barn växer ifrån sin komjölksproteinallergi. Vanligtvis görs en provokation efter 1–2 år för att se om allergin finns kvar. Många barn tål mjölk igen innan skolstart.
När ska man söka hjälp?
Misstänker du att ditt barn har komjölksproteinallergi? Kontakta din BVC eller vår barnläkarmottagning om ditt barn har magbesvär, hudutslag, kräkningar eller blod i avföringen som kan bero på mjölk. Tillsammans utreder vi besvären och hjälper dig vidare.
Länkar och vidare läsning
Författare: Sanna Klang
Publicerad: 202-03-26
Granskare: Anna Moström
